Nagon fran hennes huvudpoanger befinner si att dagens relationer blivit alltsammans mer flyktiga
Denna inbegriper bland annat smink- samt skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin sam porrbranchen som all omsatter miljarder via att sexualisera sam kommersialisera saken da kvinnliga kroppen. Sjalva iden forsavitt sexighet bygger pa forbrukning. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt vi konsumtionsobjekt sam konsumtionsbeteenden, vilket utfor saken dar mo en ekonomiskt foreteelse: via fysisk aktivitet, mode, smin, medicinska samt farmaceutiska produkter forvandlar saken dar kroppen mot nago omrade sasom ar tilltankt att konsumeras visuellt saso e ting sasom definieras av sin potential att uppliva sexuellt begar”. Sexighet promenerar tillsammans andra glosa ick att separera fran forbrukning. Konsumtionssfaren befinner sig inom sin tur fort erotiserad – tank enkom gallande alla produkter saso marknadsfors med bilder gallande nakna kvinnokroppar.
Illouz skyndar fram, vilket ger ett imponerande bredd
Illouz later sin tolkning bruten saken da skopiska kapitalismen nudda Marx tolkning av varuformen och arbetet sasom vardeskapande arbetsgang inom Kapitalets forsta kassett. Utnyttjandet av den sexualiserade kvinnokroppen inom den skopiska kapitalismen beskrivs sasom e expolateringsforhallande ino Marx bemarkelse, dar hanar sam kvinns omfatt ett par antagonistiska klasser sam mannen extraherar nytta ur kvinnornas kroppar ino analogi med kapitalistens extraherande itu nytt utav arbetarens lekame. Narvarand driver Illouz sitt tankegan forut vidstrackt. Relationen mellan konen inneha odl vitt mi begriper ett absolut annan dynamik ann saken dar emella yrkesutovare samt kapitalist, andock eftersom Illouz ick forklarar sin metafor narmare befinner si det tufft att kunn hurdan angelaget den befinner si for hennes resonemang.
Det har kan verka sasom ett randanmarking skada speglar ett storre problem med boken, alltsa dess spretighet
praglade itu saken dar tillfalliga forbindelsens sam konsumtionens foljdriktighe. Det har styrks fran do folk sasom intervjuas, skad dessa forefaller ej finnas ekonomiskt beroende av tryta partners sam har inga eller vuxna barnunge.
Det finns ytterligare dilemma samt oklarheter tillsammans Illouz tankegan. I boken forekommer insprangda intervjuer sasom forfattaren genomfort ino nago lang storstader tillsammans man sam kvinn i olika aldrar. Dessa folk befinner sig ick, saso inom foljaktligen astadkomme karlek vark enkom straighta, daremot befinner si alla akademiker, chefer alternativt likvardig samt bestar ett klargjort urbant medelklasskikt. Det ha befinner sig nago fran bokens stora brista, icke blott klocka en representationsperspektiv – samtlig grupper behover ick inkluderas inom analysen for att handla saken da galland – skada i det https://lovingwomen.org/sv/blog/gifta-sig-med-nagon-fran-ett-annat-land/ har fallet gor ointresset for arbetarklassen sam rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.
En fran hennes huvudpoanger befinner si att dagens relationer blivit alltsamman mer flyktiga, praglade fran saken dar tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens foljdriktighe. Detta styrks fran do folk saso intervjuas, andock dessa forefaller inte besta ekonomiskt beroende av forsvinna partners sam har inga alternativ vuxna kidsen. Flertal av do som intervjuas ger fras pro vikten fran sexuell frihet och autonomi, nago attityd sasom Illouz anser praglar samhallet inom stort.
Andock befinner si dessa norm likadan starka samt viktiga i arbetarklassen, darbort det ekonomiska beroendet itu partnern ofta befinner sig stort? Hur tittar det ut pro saken da saso saknar ekonomiska forutsattningar att separation op a en relation? Praglas relationerna i arbetarklassen bruten e storre matt utav forutsagbarhet samt livslang alternativ befinner sig dom tvartom fortfarand mer osakra inom ett reflekterin av prekariseringen bruten arbetslivet saso ju drabbat arbetarklassen hardast? Titta karlekslivets forutsattningar samt problem identiska ut pa landsbyden saso inom storstaden eller paverkas dom exempelvi fran avflyttning eller de begransade mojligheterna at anonymitet?
Hon visar hurdan kapitalismen trangt in inom ”den privata sfaren” sam hurdan dess logik darmed strukturerar inte bara vara utsida inte me ocksa invarte oljud.
Jag har inga genmale gallande dom fragorna skad det befinner sig forbluffande att Illouz avstar fran att ens affekteras do. Det befinner si oklart om hon avse att sexualmoralen och synen villig karlek samt parforhallanden befinner si densamma oavsett klassposition. Parallellt tillsamman det vaxling Illouz beskriver finns samt nago inom boken okommenterad rorelse inom omvand riktning: ett varnande utav hemmet, familjen och aktenskapet tillika bland unga folk. Kvinnliga bloggare tillsamman fokus villi klassiska husmorssysslor som matlagning samt heminredning inneha hundratusentals lasare samt konservativa politiska rorelser ager saso kand mobiliserat kring fragor forsavitt konsroller, homofobi och familjevarderingar inom Europa och varlden do senaste decennierna.



